En något okonventionell uppmaning om att våga jämföra sig med- och generalisera ett snitt..
Vi ”ska”inte jämföra oss med andra, se mönster och utifrån det dra slutsatser - det väluppfostrade sättet att uttrycka sig på. Men med handen på hjärtat tror jag ändå inte att många är redo att addera ovanstående jämförelse-kod som levnadsbud fullt ut och ärligt talat tror åtminstone jag att det även finns en sund del i det.
Genetik i all ära men hur vi väljer att utmana våra kroppar och vår livsstil genom träning och kost betyder mycket för det resultat som vi kan förvänta oss. Genom att se och i viss mån efterapa hur andra tränar, lever och äter kan vi välja inriktning på vår egen utveckling..
När man väl vet vad man vill och var man ska kan man välja en grupp med förebilder att försöka härma – ingen mening att kopiera en kroppsbyggares upplägg om det är ett maraton lopp som ska äntras och vise versa.
Visst finns det undantag och det är väl där som kritiker mot jämförelse-principer finner de grövsta argumenten. Men sett till snittet tycker jag att man får en bra bild över vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det där sista ordet har dock moder jord..
