Ledig här ställer larmet på polaren i vanlig ordning och smyger upp i ottan för att hinna med ett träningspass innan avfärd till planerad weekend-destination. Vargen skulle komma enligt Polmans ersättare och vargen kom – vi kallar honom Sven.
Litar, lite naivt kan tyckas, fullt på den drivna, 4-hjulade vännen och ger mig iväg ut i snömoset med min PWO och mina riskakor nära tillhands (till makens förtret som tycker att jag smular ner).
Tar sikte på snöpinnarna – en efter en – och bryter drivorna med ro. Väl framme noterar jag messet med uppmaning om att ta det lugnt – skickat från sömntutan, kvar i sängen, därhemma.
Tacksam för att det nyckellösa systemet i gymmet fungerar, vädret till trots, att det finns de som lika engagerat skottar nattens nederbörd – som jag gymmar och för att sömntutan min accepterar denna passion till träning som jag kånkar runt på..
